Vad är bra mat vid diabetes

Vad är diabetes, diabetesmat och bra mat vid diabetes typ 2 och åldersdiabetes. Bra kost för diabetiker.

Insulin

Hormonet insulin producers av bukspottskörteln och är livsviktigt. En av insulinets uppgifter är att hålla blodsockret (blodglukosen) på en jämn nivå eftersom den gör att alla celler i kroppen, till exempel muskler och lever, ska kunna ta upp glukos. Insulin sänder en signal till muskelcellen för att den ska göra sig beredd på att ta upp glukos I blodet. När så sker normaliseras glukoshalten i blodet.

Diabetes typ 1

Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom. Det betyder att bukspottkörtelns insulinproducerande celler dör, vilket gör att insulinproduktionen sjunker och oftast upphör helt. Eftersom insulin är ett livsnödvändigt hormon måste det därför tillföras kroppen.

Diabetes typ 2

Vid debuten av typ 2 diabetes producerar bukspottskorteln mycket insulin. Trots att koncentrationen av insulin i blodet är högre an hos friska individer är inte effekten på blodsockret tillräcklig, utan resultatet blir höga blodsocker värden = diabetes. Man säger att kroppens celler vid typ 2 diabetes är mindre känsliga för insulin - insulinresistenta. Bukspottskörteln producerar insulin på högvarv och efter hand utmattas den varpå produktionen faller. Ju snabbare maten höjer blodsockret desto mer insulin krävs. Det är därför viktigt att äta mat som höjer bIodsockret långsamt så att man avlastar bukspottskorteln.

Övervikt

Övervikt kan vara en utlösande faktor för diabetes då övervikten gör kroppens celler insulinresistenta varpå högre koncentrationer av insulin krävs. Viktnedgång bidar därför till ett lägre insulinbehov vilket också avlastar bukspottskörteln.

Diabetes träning

Motion har dubbel effekt vid övervikt. Vid motion ökar energiförbrukningen och det blir därmed lättare att gå ner i vikt. Både viktnedgången och motionen ger ökad insulinkänslighet. Eftersträva normalvikt för att på så vis minska insulinresistensen och uppnå tillfredställande blodfettvärden.

Diabetes mat

För att kroppen ska fungera behövs bränsle i form av energi från protein, fett och kolhydrater. Kosten måste innehålla kolhydrater, då kolhydrater behövs till olika funktioner i kroppen. Till exempel använder hjärnan enbart kolhydrater som energikälla. Fett ger dubbel så mycket energi som protein och kolhydrater. Kolhydrater är samlingsnamnet för olika sockerarter och stärkelse och det är dessa som höjer blodsockret. Stärkelse består av glukos.

Syftet med att behandla diabetes är att:

• Uppnå de mälvärden för blodsocker och blodfetter som du och din läkare eller sköterska kommit överens om.

• Förebygga svängande blodsocker vid typ 1 diabetes

• Förebygga låga blodsockervärden, insulinkänning

• Undvika höga blodsockervärden för att förebygga komplikationer

• Uppnå tillfredställande blodfettvärden och därigenom förebygga hjärt-kärlsjukdom.

BRA MAT VID DIABETES

Bra mat vid diabetes är mat som höjer blodsockret långsamt och som medverkar till en normalisering av blodfetterna.

En bra blodsockerniva per måltid kan vara 4-7 mmol/L. Optimal blodsockerstegring efter måltiden är 3-4 mmol/L, cirka en timma från ätstart. Genom att fördela dagsbehovet av mat på fler tillällen och mindre portioner åt gången är det lättare att nå bra blodsockervärden: frukost, mellanmal, lunch, mellanmäl, middag och kvällsmål.

Matens partikelstorlek och konsistens avgör hur lång tid det tar för maten att komma ner till tarmen. Det är magsäckens uppgift att knåda sönder maten till 1-2 mm stora partiklar. När "matvallingen väl är nere i tarmen tar det bara nagra minuter innan glukoshalten stiger I blodet. Det är alltså magsäckens leveranstid till tarmen som oftast avgör hur blodsockret blir.

Som exempel passerar en rå morot magsäcken mycket långsamt pga att den är så fast och hård (vi tuggar inte sönder den till 1-2 millimeterspartiklar). Den kokta moroten är mjukare och lättare att knåda sönder för magen. Morotspuré är redan från början små partiklar och har kort passagetid genom magsacken.

Det är matens konsistens som avgör hur fort den passerar magsäcken. Den råa moroten kommer inte att påverka blodsockret alls, den kokta moroten höjer blodsockret och morotspuren höjer blodsockret ännu mer. Alla tre varianterna av morot innehåller dock lika mycket fibrer. De försvinner inte vid kokning eller mixning.

Magsäckstömningen hämmas av syror, till exempel ättika, vinäger och surdeg eller syran i surkål. Leveranstiden till tarmen blir därför lite längre och blodsockret inte lika högt. Fett har också en påverkan på detta.

Alla ärter och bönor höjer blodsockret långsamt. Det beror på att stärkelsen är inkapslad och tar längre tid att splittra upp till glukos i tarmen.

Mat som höjer blodsockret långsamt är bra. välj t.ex:

• Färska, råa grönsaker/rotfrukter
• Färska frukter och bär istället för kokta bär, konserverad frukt eller juice.
• Klibbfritt ris
• Pasta med lång koktid
• Kokt potatis kombinerad med råkost
• Bröd med hela korn, ju fler korn desto bättre.
• Surdeg i bröd är bra, ju större andel surdeg desto bättre. Bästa brödet är bröd med hela korn och surdeg.
• Frukt är bra som mellanmål, ät en åt gängen (1 frukt=2 dl bär). Om man vill avsluta måltiden med en frukt ger det ungefär samma blodsocker som om man ersätter en potatis ur måltiden med en frukt.

Fri mängd av grönsaker/rotfrukter!

Grönsaker och rottrukter innehåller minst energi av alla livsmedel. För att få en bra blodsockerbalans och för att nå normalvikt kan lunch- och middagsmåltiden kombineras sa här:

• Fri mängd av grönsaker/rottrukter.

• 1 portion av fisk eller magert kött (1 portion= volymen av en fläskkotlett)

• Sparsamt med fett vid tillagning. 1-2 tsk rapsolja, olivolja eller flytande margarin.

• Potatis- ris eller pastamängd varieras efter energibenov.

• Dryck: vatten, mineralvatten eller citronvatten.

Lågt och högt energibenov

För en person med lågt energibehov är potatis kombinerad med råkost bäst. För en person med högt energibehov är parboiled ris eller pasta i kombination med grönsaker/rotfrukter bra stärkelsekällor.

En lagad måltid kan ersättas med smörgåsmåltid som kan bestå av surdegsbröd med hela korn, rejält pålägg som exempelvis en middagsrest" och råkostsallad.

Bra att tänka på om drycker

• Dryck passerar magsäcken snabbare än ett fast livsmedel. Om vi till exempel löser upp en sockerbit i en kopp kaffe och dricker det så passerar det magsäcken mycket fortare än om vi äter gravad lax som också innehåller socker. Sockret i kaffet kommer därför att höja blodsockret. Om man konsumerar samma mängd socker (1 sockerbit) när man äter laxen så kommer det inte att märkas på blodsockret pga långsam magsäckstömning. Det är viktigt att tänka på hur fort livsmedlet passerar magsäcken för att förstå hur blodsockret kommer att ändras. Det är passagetiden genom magsäcken som avgör hur snabbt blodsockret höjs.

• Bra törstsläckare är drycker som i princip inte innehåller några kolhydrater (<0,5 g kolhydrat/dl färdigspädd dryck). Exempelvis mineralvatten, citronvatten, light dryck och light läskedryck.

• Mjölk kräver mycket insulin. Testa om du klarar av att dricka mjölk utan att få ett för högt blodsocker. Däremot gär det bra att använda mölk i matlagningen.

• Söta produkter som nektar, saft, läskedrycker, nyponsoppa, blåbärssoppa/-kräm samt osötade produkter som juice, osötad nyponsoppa och bläbärssoppa kommer att ge högt blodsocker pga konsistensen och den sammanlagda mängden kolhydrater (socker och stärkelse).

Bra balans på fettkvaliteten blir det genom att välja:

• Magra mejeri- och charkuterivaror. Titta efter det gröna nyckelhålet, som betyder mindre fett och bättre fettkvalitet.

• Mjukt margarin till smörgäsen. Vid normalvikt eller övervikt, använd lättmargarin. Vid ett högt energibehov, t.ex. kroppsarbete eller låg vikt, är ett margarin med 80% fett lämpligt.

• Oliv-, rapsolja eller flytande margarin i matlagningen.

• Fet fisk motverkar höga blodfetter och kan ätas ofta.

• Skär bort synligt fett på kött. Mättat fett och transfett höjer det "onda" kolesterolet och triglyceriderna. Mättat fett finns i mejeriprodukter, späck och kokosfett. Transfett finns naturligt i nöt-, fär- och getprodukter.

Hur du häver en LINDRIG insulinkänning

• 3 tabletter druvsocker, eller

• 2 dl mjölk, eller

• 1 dI söt saft, läskedryck eller juice

Hur du häver en KRAFTIG insulinkänning

• 5 tabletter druvsocker, eller

• 3 dl miölk, eller

• 1,5 dl söt saft, läskedryck eller juice

• Drick vatten till druvsockret, då går insulinkänningen fortare över.

• Vänta 5-10 minuter och upprepa proceduren om känningen inte gått över.

• När insulinkänningen gått över, komplettera med t ex en smörgås eller en frukt om det dröjer länge till nästa mältid.

Fett hämmar magsäckstömningen. Därför är det inte så bra att häva en insulinkänning med choklad som är fet.

Sötningsmedlen acesulfam -K, aspartam, sukralos, sackarin, cyklamat och stevia höjer inte blodsockret.

En del diabetesprodukter kan innehålla olämpliga sötningsmedel och mycket fett av fel kvalitet, t ex sockerfritt kaffebröd och diabeteschoklad.

Mat som kraftigt höjer blodsockret

• Stärkelsen i våra fyra sädesslag höjer blodsockret mycket.

• Fullkornsbröd höjer blodsockret nästan lika mycket som vitt bröd men man blir fortare mätt av det och äter kanske då inte lika många skivor som av vitt bröd.

• Strösocker och stärkelsen i vetemjöl höjer blodsockret lika mycket.

• Man mâste alltid ha vetemjöl i en fullkornsdeg för att den ska kunna jäsa upp. Om det är socker i en deg sa är den mängden mindre än vetemjölsmängden. Varför ska vi då haka upp oss på socker? Brödet behöver inte vara sockerfritt. Det viktiga är att det innehäller surdeg och hela korn, resultatet blir en långsammare och därför mindre blodsockerhöjning.

• Undvik bröd till en lagad mältid. Bröd höjer blodsockret mer än ris, pasta och potatis i kombination med rakost.

• Välling, gröt, saft, sylt, mos, marmelad, kräm och kompott ar krattigt blodsockerhöjande.

• Godis och kaffebröd ger ett högt blodsocker pga konsistensen och den sammanlagda mängden kolhydrater (socker och stärkelse).

• Snabbt blodsockerhöjande mat leder ofta till övervikt vid diabetes typ 1 pga insulinkänningar, eller blodsockerfall som kan upplevas som insulinkänning.