Hjälp att gå ner i vikt vid övervikt och fetma och andra livsstilsrelaterad sjukdomar.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har många positiva effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort.

Vuxna bör vara fysiskt aktiva sammanlagt minst 150 - 300minuter/vecka, måttlig intensitet, till exempel rask promenad eller 75 minuter/vecka med hög intensitet. Muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras 2 gånger/vecka.    Vuxna över 65 år, bör även träna balans.

Gravida rekommenderas att vara regelbundet fysiskt aktiva, men valet av aktiviteter kan behöva anpassas till tillståndet. 

Individer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionsvariation, som har svårt att nå upp till rekommendationerna, bör vara så aktiva som de kan.    

Barn och ungdomar (6 - 17 år) rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Träning av aerob karaktär på hög intensitet samt muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter rekommenderas minst tre gånger i veckan.

Samtliga grupper bör undvika långvarigt stillasittande.

För vissa grupper är otillräcklig fysisk aktivitet mer riskfyllt än för andra. Det är därför särskilt viktigt att dessa grupper får hjälp och stöd att öka sin fysiska aktivitet. Exempel på sådana högriskgrupper är personer som har depression, schizofreni, diabetes, blodfettsrubbning, övervikt, fetma eller stort bukomfång.

Matvanor

Hur våra matvanor ser ut påverkar risken att drabbas av folksjukdomar som fetma, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancersjukdomar.

För vissa grupper är ohälsosamma matvanor mer riskfyllda än för andra, och för dessa är det särskilt angeläget med stöd för att äta mer hälsosamt. Exempel på sådana högriskgrupper är personer med övervikt, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, depression eller ångest, schizofreni eller diabetes och personer som har haft en hjärtinfarkt.

Vård vid övervikt och fetma och andra livsstilsrelaterad sjukdomar.

Vem får vård för övervikt och fetma

Samtliga patienter som uppvisar eller ligger i riskzonen för att utveckla livsstilsrelaterad sjukdom, ska erbjudas stöd till förändring av sina levnadsvanor, (ex vid förhöjda blodfetter, förhöjt blodtryck, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk, riskbruk av alkohol, övervikt, prediabetes, sömn och stress). Detta sker oftast via livsstilsmottagningar.

I samråd med patientansvarig läkare (PAL) och där andra riskfaktorer inte föreligger, bör patienten erbjudas stöd till livsstilsförändring framför läkemedelsbehandling under sex månader och därefter ny utvärdering.

Patienter som genomgått Gastric bypass/Gastric sleeve följs enligt PM uppföljning i primärvård efter obesitas kirurgi. Friska individer utan behandlade riskfaktorer som vill diskutera sin livsstil, kan erbjudas hälsosamtal om enheten har möjlighet och tid.

Hur får man vård för övervikt och fetma

Patienten remitteras till livsstilsmottagningen via vidimering, internremiss eller inkommande vårdbegäran från slutenvården, psykiatrin, mödrahälsovården eller barnhälsovården. Patienten kan även söka själv via egenremiss eller via e-tjänsten 1177.se

Hälsokoordinatorns rutiner för livsstilsmottagning

Patienten kallas till livsstilsmottagningen i första hand via brev. Patienten får ett frågeformulär om levnadsvanor hemskickat i samband med kallelsen. Formuläret fylls i av patienten hemma och tas med vid första besöket. Det används som underlag och kartläggning av patientens levnadsvanor och är även ett stöd i dokumentation och uppföljning. 

Första besöket

Samtal sker med hjälp av MI, motiverande samtal. Genomgång av ifyllt formulär, fördjupad kartläggning inom specifika problemområden som patienten anger är viktiga och där man önskar förändring. Individuella mål och delmål för patienten sätts upp. Rekommenderad tidsåtgång ca 60 minuter.

• Levnadsvanor dokumenteras i livsstilsmall i journalen.
  • Tobaksvanor: antal rökta cigaretter/dag. Antal snusdosor/vecka. Eventuellt tobaksstopp.
  • Alkoholvanor: antal standardglas/vecka. Mer än 4-5 standardglas vid samma tillfälle.
  • Fysisk aktivitet: antal minuter/vecka åt fysisk träning. Antal minuter/vecka åt vardagsmotion.
  • Matvanor: intag av grönsaker/dag, frukt och bär/dag, fisk och skaldjur/dag, sötsaker/dag, frukost/vecka.
  • Stress: upplevelse av stress eller höga krav. Tillräcklig vila utöver sömnen.
  • Sömn: antal timmar sömn/natt. Svårt att somna. Vakenhet på natten.
  • Motivation: skala från 1-10 på hur viktig en förändring är samt hur beredd patienten är till en förändring.

Rådgöra med patienten om lämplig fysisk aktivitetsnivå och vid behov förskriva Fysisk aktivitet på recept (FaR) enligt rekommendation ur FYSS. Vid behov vidarebefordra patienten till annan berörd personal, ex. sjukgymnast, FaR-ledare, yoga-instruktörer med flera.

Provtagning

Görs vid inskrivning, samt vid behov efter tre, sex och tolv månader. Provtagningen sker cirka en vecka före planerat besök, patienten kommer fastande och tar fp-glukos, lipidstatus samt HbA1c (vid prediabetes). Provsvaren går till hälsokoordinatorn som följer upp svaren och vid avvikande provsvar tas kontakt med PAL.

Registrering vid varje besök

Längd, vikt, BMI, midjemått och blodtryck.

Uppföljning

Patienten erbjuds uppföljning under ett år, antalet besök och intervall individanpassas men bör ske minst vid 0, 3, 6 och 12 månader. De allra flesta patienter bör erbjudas en uppföljning sex veckor efter första besöket för att säkerställa att förändringsarbetet har kommit igång. Under året då patienten följs på livsstilsmottagningen finns PAL att tillgå för eventuella frågor och diskussion. Rekommenderad tidsåtgång ca 30-60 minuter.

Är patienten remitterad av läkare på enheten bör patienten erbjudas ett uppföljande läkarbesök eller telefonkontakt efter 12 månader. Nyupptäckta prediabetiker följs på livsstilsmottagningen enligt ovanstående uppföljning och därefter årlig kontroll med provtagning och motiverande samtal om levnadsvanor.

Dokumentation

Både hälsokoordinatorn och tobaksavvänjaren dokumenterar samtliga kontakter i livsstilsmallen i journalen.